| |
|
|
| |
Fördjupningsarbete
Religion A och B |
|
| |
|
Som
fördjupningsarbete inom ramen för kursen Religion A och
B kan ni välja att arbeta med de stora världsreligionerna
eller med en s.k. modern religionsbildning/livsåskådning. |
|
| |
|
|
|
|
|
|
|
 |
Modell
för arbetet |
|
| |
 |
Framsida
med rubrik som motsvarar innehållet |
|
| |
 |
Innehållsförteckning |
|
| |
 |
Inledning
med syfte och frågeställningar. Här bör också
din metod redovisas där synpunkter på de källor du
tänker använda ska finnas med. |
|
| |
 |
Avhandlingsdel
där frågeställningarna besvaras |
|
| |
 |
Diskussion
med egna analyser och källkritik Läs
mera källkritik |
|
| |
 |
Sammanfattning |
|
| |
 |
Källförteckning |
|
|
|
|
|
|
Tillämpbara
frågeställningar |
|
| |
|
Hur
har religionen uppkommit?
- Stiftare? - Gradvis framväxt? |
|
| |
|
Finns
det symboler i religionen och i så fall vilka?
- Vilken betydelse har de, har de haft? |
|
| |
|
Vad
är själva kärnan (huvudpoängen) i religionen.
Läs mera huvudpoängen
- Varför finns den? Vilka tankar är "drivande"
i religionens existensberättigande |
|
| |
|
Finns
det en gudsbild och i så fall, hur ser den ut?
- Polyteistisk eller monoteistisk. Är Han/Hon skapare, förstörare,
kärleksfull, lik människan eller en opersonlig kraft? Är
Han aktiv i världen eller en som dragit sig tillbaka etc. etc.
d.v.s. hur ser man på sin Gud? |
|
| |
|
Vilken
syn har man på människan?
- Är människan god eller ond ? Har hon en fri vilja eller
är hon bunden av instinkt eller något annat? Är hon
som vilket djur som helst eller något helt annat? etc. etc.. |
|
| |
|
Vilka
urkunder (ursprungliga skrifter) finns det?
- Vilken roll spelar dessa i religionen? Är de uppenbarelser
av Gud själv eller bara berättelser av människor som
upplevt Gud? Finns det olika typer av urkunder d.v.s. både sånt
som anses komma från Gud och sånt som kanske är bra
men inte inspirerat av Gud? Är vissa skrifter mer värda
än andra?
- Läs i urkunderna och ur de avsnitt som anses vara viktiga och
centrala.
|
|
| |
|
Finns
det speciella högtider och i så fall vilka?
- Varför firar man dessa högtider och hur går det
till? Tidpunkter på året?
- Finns det speciella kulter som är viktiga? Beskriv viktiga
Gudstjänster eller riter av
något slag. Hur ser de ut?
|
|
| |
 |
Hur
ser religionens historia ut?
- Ge huvuddragen samt peka på några huvudriktningar. Finns
det idag, från
huvudströmningen väsentligt avvikande grupperingar?
- I så fall, hur har de uppkommit och vilka är deras resp.
särdrag/profil?
|
|
| |
 |
Beskriv
hur utbredningen i världen ser ut!
- Geografiskt och gärna numerärt
- Hur har religionen spridits? Hur värvar man nya medlemmar?
Vilka metoder har använts och/eller används. |
|
| |
 |
Försök
beskriva religionens uppfattning om meningen med livet.
- Vilken verklighetsuppfattning hävdar man?(finns en egen s.k.
metafysisk modell).
- Är tillvaron andlig eller materiell eller är den en kombination
av båda?
- Har den en dualistisk, monistisk, panteistisk, panenteistisk eller
någon annan
”egenprofilerad” syn på tillvaron?
|
|
| |
 |
Hur
förhåller sig religionen till samhällslivet?
- Om religionen utövas av många i ett samhälle, kan
man då se ett mönster i hur åskådningen präglar
samhället?
- Påverkar den politiken, miljöfrågorna etc.? |
|
| |
 |
Vilka
etiska principer finns det i religionen?
- Har dessa principer alltid funnits eller har de förändrats
med tiden?
- Om du jämför med andra religioner, finns det likheter?
Skillnader?
- Hur påverkas en utövare i sitt dagliga liv av dessa principer?
- I vänkretsen, privatmoralen, yrkeslivet eller kort och gott
i livet som helhet? |
|
| |
 |
Finns
det några frälsningsvägar och i så fall, hur
ser den ut? |
|
| |
 |
Vad
säger religionen om människan efter döden? |
|
|
|
|
|
|
Förslag
till källor |
|
| |
|
Varje
källa bör analyseras och kommenteras. Är den äkta?
Är den tendentiös. Vilka intressen ligger bakom? Är
källan oberoende eller finns bindningar som är dolda? Har
källan ett rimligt tidsavstånd till dagens aktuella rörelse?
Etc. |
|
| |
|
|
|
| |
|
Gruppens
egna framställningar |
|
| |
|
Etablerad
forskningsinstitution |
|
| |
|
Privata
forskare - expert |
|
| |
|
F.d.
medlemmars åsikter |
|
| |
|
Massmedia |
|
| |
|
Närstående/berörda
- släktingar/kompisar/arbetskamrater etc. |
|
| |
|
Andra
kyrkors/organisationers/församlingars/grupperingars uppfattningar.
|
|
| |
|
Egna
uppfattningar |
|
|
|
|
|
 |
Religionens/rörelsens
egna framställningar |
|
| |
|
Är
källan representativ för gruppen?
- Är han/hon vanlig medlem/ledare?
- Är skriften/publikationen auktoriserad av gruppen? |
|
| |
|
Vilka
var de främsta skälen till att medlemmen/ledaren engagerade
sig i
religionen/rörelsen?
- Hur var första kontakten?
- Dess ideologi?
- Den känslomässigt starka gemenskapen och/eller finns personliga
band till
någon/några medlemmar?
- Ekonomiska fördelar?
- Möjligheten att stiga socialt?
- Sitter personen (källan) på flera stolar som begränsar
dennes roll som "objektiv" källa?
- Om något/några av dessa ovanstående skäl
inte tillhör de främsta, kan dessa skäl
ha spelat en mindre men ändå en relevant roll för
individen att bli medlem? |
|
| |
|
Finns
det anledning att tro att källan överdriver?
- Kan det finnas ett intresse att framställa en sak på
ett visst sätt?
– Har gruppens framställningar stöd av någon
erkänd auktoritet inom området?
- Är gruppen villig att delge all tänkbar relevant information? |
|
|
|
|
|
|
Etablerad
forskningsinstitution |
|
| |
|
Sitter
forskarna "i knät" på någon, d.v.s. är
bunden av bidragsgivare eller egen
ideologisk förankring etc. Sitter forskaren på flera stolar
som ytterligare begränsar dennes roll som "objektiv"
källa? |
|
| |
|
Vad
har forskaren producerat tidigare och hur har det tagits emot?
|
|
| |
|
Är
forskningen relevant när det gäller att fånga rörelsens
väsen/centrum eller mäter
man saker som i och för sig tillhör helhetsbilden men som
ges så stor tyngd att den
därigenom ger rörelsen oförtjänt slagsida. |
|
| |
|
Hur
ser de vetenskapliga metoderna ut på den etablerade institutionen?
- Mäter de det de säger sig mäta (validitet)?
- Hur tillförlitliga är resultaten. Hur väl mäter
de det den säger sig mäta? (reliabilitet) |
|
|
|
|
|
|
Privatforskare/expert |
|
| |
|
Sitter
forskarna "i knät" på någon, d.v.s. är
bunden av bidragsgivare eller egen
ideologisk förankring etc. Sitter forskaren på flera stolar
som begränsar dennes roll som "objektiv" källa? |
|
| |
|
Är
forskningen relevant när det gäller att fånga rörelsens
väsen eller centrum eller
mäter man saker som i och för sig tillhör helhetsbilden
men som ges så stor tyngd att den därigenom ger rörelsen
oförtjänt slagsida.
|
|
| |
|
Vad
har forskaren producerat tidigare och hur har det tagits emot?
|
|
| |
|
Vilken
metod har forskaren använt?
- Är underlaget representativt, statistiskt säkerställt?
|
|
| |
|
I
de fall en privatforskare avviker från etablerade uppfattningar
måste man titta på
varför och styrkan i de skäl han/hon har till avvikelserna.
- Om metoden avviker från de vanliga, på vilket sätt
är den använda metoden
bättre eller mer relevant.
- Kan det finnas särskilda bakomliggande motiv som forskaren
söker bevisa genom
en särskild (egen) vinkling av framställningen? |
|
|
|
|
|
|
F.d.
medlem |
|
| |
|
Hur
länge har den f.d. medlemmen varit medlem innan han/hon gick
ur
organisationen?
- Har den f.d. medlemmen distans till rörelsen eller är
uppbrottet så nära i tiden och
därmed så hett att överdrifter kan riskera dyka upp?
|
|
| |
|
Vilken
roll hade den f.d. medlemmen? T.ex. position och/eller aktivitetsgrad
etc.? |
|
| |
 |
Vad
kan den. f.d. medlemmen tjäna/förlora på att misskreditera
gruppen? |
|
| |
 |
Vilka
var de främsta skälen till att den f.d. medlemmen band upp
sig till rörelsen?
- Hur var första kontakten?
- Dess ideologi
- Den känslomässigt starka gemenskapen
- Personliga band till någon/några medlemmar
- Ekonomiska fördelar - möjligheten att stiga socialt
- Om något/några av dessa skäl inte tillhör
de främsta. Kan dessa skäl ändå ha
spelat en mindre men ändå relevant roll för individens
medlemskap.
|
|
| |
|
|
|
|
Massmedia |
|
| |
 |
Vilken
karaktär har mediet?
- Kvällspress? Veckopress? Fackpress?
- Underhållning? Sensationslystet? Saklig faktaframställning?
|
|
| |
 |
Vad
har skribenten/programledaren producerat tidigare och hur har det
tagits
emot?
|
|
| |
 |
Hur insatt är skribenten/programledaren i ämnet?
|
|
| |
 |
Vilka
intressen företräder programledaren?
|
|
|
|
|
|
|
Närstående,
släktingar, kompisar, arbetskamrater etc. |
|
| |
 |
Vilken
karaktär har relationen?
- Hur länge har den varat?
- Existerar den fortfarande?
- Om relationen upphört, hur gick det till och varför tog
den slut? |
|
| |
 |
Hur
påverkar relationen personens möjlighet att ha ett distanserat
och mer objektivt förhållningssätt till företeelsen?
D.v.s. har personen förmågan att
skilja på sak och person?
|
|
|
|
|
|
|
Andra
kyrkors/organisationers/församlingars/rörelsers uppfattningar |
|
| |
 |
Vilka
källor har organisationen haft till grund för sina uppfattningar
om religionen/rörelsen?
|
|
| |
 |
Finns
det bakomliggande motiv som organisationen haft när den undersökt
gruppen?
|
|
|
|
|
|
|
Egna
uppfattningar |
|
| |
 |
Har
dina tidigare uppfattningar om religionen/rörelsen kompletterats/förändrats
eller speglar resultaten din tidigare syn på rörelsen.
|
|
| |
|
|
|
| |
|
källkritik
- kolla källa http://www.skolutveckling.se/skolnet/kolla/ogonoron.html |
|
|
|
|
|
|
Betygskriterier |
|
| |
|
|
|
| |
G |
|
|
| |
|
Du
redogör strukturerat för en religiös rörelse,
modern religionsbildning/livsåskådning. |
|
| |
|
Du
arbetar med minst 2 källor. |
|
| |
|
De
fakta som presenteras är korrekta i sak. |
|
| |
|
När
du ger dina egna synpunkter på rörelsen görs detta
med rimliga argument. |
|
| |
|
|
|
| |
VG
|
|
|
| |
|
Du
redogör strukturerat för en religiös rörelse,
modern religionsbildning/livsåskådnig |
|
| |
|
Du
arbetar med minst 3 källor, varav en källa skall vara en
intervju med en representant för rörelsen eller en expert
på rörelsen. Om ni väljer att göra en "mail"-intervju
skall denna visas upp. |
|
| |
|
De
fakta som presenteras är korrekta i sak. |
|
| |
|
Du
visar tydligt att du har förstått och redovisar med egna
ord |
|
| |
|
När
du ger dina egna synpunkter på rörelsen görs detta
med rimliga argument. Du utvecklar också ett resonemang om varför
du tycker som du tycker. |
|
| |
|
|
|
| |
MVG |
|
| |
|
Du
redogör strukturerat för en religiös rörelse,
modern religionsbildning/livsåskådnig |
|
| |
|
Du
arbetar med minst 3 källor, varav en källa skall vara en
intervju med en representant för rörelsen eller en expert
på rörelsen. Om ni väljer att göra en "mail"-intervju
skall denna visas upp. |
|
| |
|
De
fakta som presenteras är korrekta i sak. |
|
| |
|
Du
visar tydligt att du har förstått och redovisar med egna
ord |
|
| |
|
Arbetet
innehåller ett särskilt avsnitt där ni jämför
rörelsens argument med argument från en motståndsrörelse
t.ex. Föreningen Rädda Individen (FRI) eller Exit. Ett annat
alternativ är att jämföra rörelsens trosuppfattningar
med Svenska Kyrkans. |
|
| |
|
När
du ger dina egna synpunkter på rörelsen görs detta
med rimliga argument. Du utvecklar också ett resonemang om varför
du tycker som du tycker. |
|
|
|
|
|
|
Vad
är själva huvudpoängen i religionen |
|
| |
|
|
|
| |
|
Som
förklaring till denna punkt kan ett ex. från protestantiskt
kristet tänkande tjäna: Det som är själva centrum
i den kristna religionen är påskhändelserna. Jesu
död och uppståndelse är det allt centreras kring och
alla sekter/kyrkor etc. som bekänner sig som kristna har firandet
av dessa påskhändelser som givna . Varför ? |
|
| |
|
Kristen
människosyn utgår från att människan är
en fallen syndare. Hennes karaktär är söndertrasad
och har inte förmågan att alltigenom göra det goda.
P.g.a. denna hennes belägenhet måste Gud ingripa och rädda
henne ur det förlorade tillståndet. Om hon inte räddas
ur detta går hon evigt förlorad, d.v.s. hon döms av
Guds rättfärdighetskrav till evig förvisning från
Gud (och med Honom allt det som vi räknar som gott, kärlek,
glädje etc.…) och det blir hennes helvete.
Alltså: det som "driver" det kristna tänkandet
om nödvändigheten av Kristi död och uppståndelse
(som alltså utgör själva kärnan i kristendomen)
är bl.a. den kristna människosynen. Människan är
en förlorad varelse som tappat sin gudslikhet och om hon fortsätter
i detta går hon evigt förlorad.
Hon kan aldrig "lyfta sig själv" genom goda etiska
handlingar eftersom detta ses enbart som "en fläckad klädnad"
d.v.s. ett dåligt försök att göra det omöjliga.
Det omöjliga kan bara Gud göra, människan är hjälplös
i sig själv, alltså helt beroende av GUD. |
|
| |
|
Påskhändelserna
tecknar också den kristna Gudsbilden. En Gud som är rättfärdig
och straffar synden med döden (Jesus dör på korset).
Men den visar också Gud som den kärleksfulle som tar dödsstraffet
på sig själv och dör i människans ställe
(Jesus är Guds son och är en del i den treenige Guden). |
|
| |
|
Påskhändelserna
visar sig på detta sätt vara centrum i det kristna tänkandet.
Den visar en människosyn och Gudsbild som nödvändiggör
Guds handlande genom Jesus. Jesus och Hans död och uppståndelse
ÄR Kristendomen, d.v.s. den som hävdar att endast den kristna
etiken eller tron på Guds existens eller tron på Jesu
underverk etc. skulle vara tillräckligt som grund för kristendomen
har missat vad den ytterst går ut på, nämligen Jesu
försoningsverk tydliggjord genom påskhändelserna. |
|
| |
|
|
|
| |
|
|
|
| |
|
Sundsvall 2004-09-23 |
|
| |
|
Ulf
Edström, religionslärare Sundsvall gymnasium. |
|
| |
|
Ronny
Fröwall projektansvarig för Religion.nu |
|
| |
|
|
|
